Smärta under hälen kan göra varje steg besvärligt. Ofta känns det mest när du börjar gå efter vila eller på morgonen, men besvären kan också påverka promenader, träning och vardag.
Det som brukar kallas hälsporre är ofta kopplat till irritation och förändringar i vävnaden under foten, vid plantarfascians fäste mot hälbenet.
På min mottagning på Östermalm börjar jag med att titta på dina besvär, hur området belastas och vad du vill kunna komma tillbaka till.
Hälsporre är ett vanligt namn på besvär med smärta under eller på insidan av hälen.
Besvären är ofta kopplade till plantarfascians fäste mot hälbenet. Plantarfascia är den kraftiga bindvävsstruktur som löper under foten.
En benutväxt, det som faktiskt kallas en hälsporre, kan ibland synas på röntgen. Men själva sporren behöver inte vara orsaken till smärtan.
Därför är det mer relevant för mig att förstå dina symtom och hur foten reagerar på belastning än att enbart fokusera på om en sporre finns eller inte.
Symtomen kan variera och all smärta i hälen beror inte på plantar fasciopati.
Vid långvariga hälbesvär tycker jag att det är viktigt att inte bara fråga var det gör ont.
Jag vill också förstå hur mycket området belastas och vad du försöker kunna göra.
Har du börjat springa mer? Förändrat din träning? Går eller står du mycket i arbetet? Har besvären gjort att du börjat röra dig annorlunda?
Det betyder inte att det alltid finns en enkel förklaring.
Men belastningen är en viktig del av bilden när vi försöker hitta en väg framåt.
Foten möter marken, men belastningen tas upp och förs vidare genom fotled, knä, höft och resten av kroppen.
Rörelsen skapas i samspelet mellan leder, muskler och nervsystem. Om exempelvis höften har begränsad rörlighet, styrka eller kontroll kan kroppen organisera rörelsen annorlunda, vilket kan påverka belastningen längre ned i benet.
Därför tittar jag vid behov även på hur fotled, knä, höft och ländrygg eller bäcken fungerar och samspelar när du står, går eller belastar benet.
Det betyder inte att hälbesvären alltid kommer från en annan del av kroppen. Men om undersökningen visar att något högre upp påverkar rörelsen behöver det finnas med i behandlingen.
Jag börjar med att lyssna på hur besvären började, var smärtan sitter och när du känner den.
Sedan undersöker jag det som är relevant för just dig.
Det kan bland annat handla om plantarfascia, fotens och fotledens rörlighet, musklerna i fot och underben och hur hälen reagerar på belastning.
När rörelsen pekar på att fler delar är involverade undersöker jag även knä, höft och ländrygg eller bäcken.
Målet är att förstå vilka delar som verkar ha betydelse för just dina besvär och skapa ett behandlingsupplägg som kan hjälpa dig få mindre ont och fungera bättre.
Det finns ofta mycket vi kan göra för att hjälpa dig få mindre ont och gradvis bygga upp vad foten klarar av igen.
Behandlingen anpassas efter det vi hittar i undersökningen.
Den kan innehålla manuella tekniker för fot och fotled, stötvågsbehandling när det är relevant och behandling av knä, höft eller ländrygg om dessa delar bedöms påverka hur du rör dig och belastar benet.
Ledjusteringar eller mobilisering kan användas för att förbättra rörelsen där det finns relevanta begränsningar. Det följs vid behov upp med träning för styrka, kontroll och en gradvis ökad belastning.
Målet är att hjälpa kroppen arbeta bättre som helhet, så att du kan gå, arbeta eller träna med mindre besvär och successivt öka vad foten klarar av.
Stötvågsbehandling kan användas vid vissa långvariga besvär från plantarfascia och området kring hälen.
Jag använder stötvågsbehandling när jag bedömer att den är relevant för just dina besvär.
Behandlingen kombineras vid behov med råd kring belastning, rörelse eller träning.
Målet är inte att behandla en röntgenbild eller att "slå sönder" en hälsporre, utan att använda stötvåg som ett av flera möjliga verktyg i behandlingen.
Att få mindre ont är viktigt.
Men för mig är nästa fråga också vad du vill kunna komma tillbaka till.
Är målet att kunna gå utan att tänka på hälen? Springa igen? Träna? Eller bara klara en vanlig arbetsdag utan att varje steg känns?
Därför försöker jag inte bara behandla platsen där det gör ont.
När det är relevant tittar vi också på rörelse, belastning och hur området kan byggas upp över tid.
Målet är inte bara att du ska må bättre för stunden, utan att kroppen ska fungera bättre över tid.
Besvär från plantarfascia kan ibland vara långdragna.
Därför är det viktigt att inte bara bedöma resultatet från en dag till nästa.
Vägen framåt kan handla om att hitta en belastningsnivå som fungerar och sedan gradvis bygga upp vad foten klarar av.
Hur snabbt det går varierar från person till person.
Smärta i hälen kan ha flera olika orsaker.
Sök medicinsk bedömning om du exempelvis har:
Är jag osäker på om dina besvär passar för behandling hos mig rekommenderar jag vidare bedömning.
Boka en tid hos mig på Östermalm så börjar vi med att titta på vad du upplever, hur hälen belastas och vad du vill kunna komma tillbaka till.
Boka tid